Kultur

Det stora målet med vår levnad är    att skapa en förenad och fredlig värld. Krig och att inte behandla vår jord väl får konsekvenser för oss alla. Därför menade Maria Montessori att vi måste börja med att ge barnen en ny slags utbildning. De föds som ett själsligt embryo med alla förutsättningar att skapa den människa naturens lagar har tänkt. Det föds med en livskraft, horme och drivkrafter som får det att vilja lära sig och att utvecklas. Med sitt absorberande sinne tar barnet under sina tre första levnadsår omedvetet in allt som handlar om kulturen, språk, attityder, värderingar, vanor, traditioner, seder och bruk och detta läggs till dess omedvetna minne, förkroppsligas och blir en del av barnets personlighet. Genom rätt kunskap kan barnet skapa nya förutsättningar för världen.

Historia, geografi, biologi och naturvetenskap ingår alla som en helhet i kulturämnena och skall tillsammans med musik och konst ge barnen kunskap om den värld de lever i. Alla dessa ämnen går i varandra och presenteras i en helhet, i en kosmisk undervisning och bidrar på olika sätt till barnets förståelse för helheten.
Kosmos är ett grekiskt ord som betyder världsalltet, världsordningen. Allt från döda ting till levande varelser hör ihop och samarbetar samt följer en kosmisk plan. Hon menade att all utveckling sker enligt en bestämd plan. Maria Montessori utformade ”den kosmiska undervisningen” tillsammans med sin son Mario när de var i Indien under andra världskriget. Barnet får lära sig om människans utveckling och plats i universum, vilket bidrar till att barnet inspireras och känner sig meningsfullt och delaktigt. All undervisning sker därför från ett holistiskt perspektiv och materielen i de olika kulturämnena ger barnet en mer detaljerad kunskap. Den kosmiska undervisningen riktar sig till barnen i åldern 6-12 år men den indirekta förberedelsen startar redan i förskolan.

Den indirekta förberedelsen genom praktiska livet och den sensoriska materielen
Allt arbete inom kulturämnena börjar med praktiska livet och sensoriska övningar. Med praktiska livet förankras barnet i verkligheten, utvecklar sina motoriska, sociala, emotionella, kognitiva och andliga förmågor och blir normaliserat. Det lär sig aktsamhet om materielen och att ta hand om den förberedda miljön. Barnet utvecklar sin självkontroll, disciplin, koncentrationsförmåga och självkänsla. Barnet lär sig praktiska saker som att ösa och hälla och förbereder sig för olika övningar i t ex geografi, att hälla vatten i olika land- och vattenformer. Det får kunskap om andra människors levnadssätt vilket ger förståelse och respekt för allas lika värde. Övningar i artighet och grace ger barnet kunskap om hur det ska uppföra sig och att vara hjälpsamt och bry sig om andra. Det lär sig att ta hand om sig själv och om växter och djur. Det är viktigt att barnet känner sig delaktigt i sin miljö för att vilja ta hand om och vårda den. Det får barnet att förstå att det är betydelsefullt därför att växterna och djuren är beroende av det. Detta i sin tur leder till att barnet med tiden förstår att det är betydelsefullt för sina kamrater och för andra människor och till sist för alla jordens människor. Allt och alla har en kosmisk uppgift och allt finns på jorden av en viss anledning nämligen att bevara balansen i kosmos. Vi ska visa tacksamhet för det vi har.
Den sensoriska materielens främsta syfte är att vara till hjälp för att barnet ska lära känna världen och sin egen förmåga. Den hjälper barnet att sortera sina intryck och hjälper det att skapa ordning bland alla de intryck det upplevt under sina tre första år i livet. I den sensoriska materielen blir barnet introducerat för trestegslektionen där det får lära sig de vetenskapliga namnen på vad det har arbetat med. När barnet får namn på sina upplevelser kan det också lättare föreställa sig dessa abstrakt.

Den direkta förberedelsen för den kosmiska undervisningen
Med en väl utvecklad koncentrationsförmåga tack vare övningarna i praktiska livet och de sensoriska övningarna kan vi börja presentera materielen inom kulturämnena. De olika kulturämnena berikar på olika sätt barnens uppfattning om den värld de lever i. När de är mellan 3-6 år har de kommit till en period då de är nyfikna på världen utanför dem, de har en känslig period för kulturämnena då. Dessutom har de lätt för att lägga vetenskapliga namn på minnet men inte mekaniskt utan i kombination med konkret materiel. Montessoris utgångspunkt för kulturämnena i förskolan var att de skulle fungera som en förstärkt språkmateriel. Barnen, som nu har sin känsliga period för språk, utökar sitt ordförråd genom att lära sig många nya ord och begrepp.
Materielen utgår från helheten för att sedan övergå till delarna och detaljerna, från konkret, något som barnet kan ta på, till det abstrakta.

Biologi – Maria Montessori delade upp biologin i två delar, botanik och zoologi. Botanik handlar om växternas liv och zoologi handlar och djur och människor. Om barnen tidigt får kunskap om djur och natur så kan de lättare förstå det ekologiska systemet, alltså förstå att allt levande är beroende av varandra. Barnet ska både i förskola och hem delta i vård av vår jord på lämplig nivå, exempelvis kompostera, sortera sopor, köpa ekologisk och kravmärkt mat med mera. Maria Montessori arbetade utifrån ett holistiskt synsätt där allting hänger ihop. Om barnet tidigt förstår detta samband så vill de ta ansvar och skydda vår jord. Det första steget i arbetet med biologin är att observera och upptäcka. Först introduceras barnet genom att själv få en verklig kontakt med naturen så att barnet på nära hålla kan observera och upptäcka saker. Steg två är omvårdnad och ansvar. Nu får barnet självt vara med och sköta om inomhus- och utomhusmiljön på förskolan, exempelvis vattna blommorna, ge akvariefiskarna mat med mera. Detta kopplas ihop med de tidigare praktiska livet övningarna som barnet har gjort. Efter ett tag ser barnet ett samband mellan skötsel och resultat. Får blomman inget vatten så kommer den att vissna. Steg tre är processer och förutsägelse. Nu har barnet kommit till det steg då det börjar förstå de processer som äger rum samt i vilken ordning de kommer. De lär sig vad de kan förvänta sig i olika situationer och kan handla utefter det. Steg fyra är ömsesidigt beroende. Barnet har i det här stadiet ganska mycket kunskap om växter och djur och här kan du få barnet att känna sitt eget ansvar gentemot sin omgivning och få barnet att uppleva att de är en del i den stora kosmiska planen. Steg fem är utveckling och kontroll. Under det här stadiet inser barnet att människan har makten att utveckla och kontrollera miljön, att förändra den för att passa deras egna behov och samhällets.

Naturkunskap – Inom naturvetenskapen får barnet uppleva och pröva olika experiment. Experiment förstärker barnets tidigare upplevelser. Experimenten som görs tillsammans med barnen är till för att barnet ska få en upplevelse och att de ska ha roligt, i det här stadiet så ligger inte fokus på att lära sig svåra formler. Det som är viktigt är att experimentet följer ett vetenskapligt förhållningssätt då barnet innan får komma med en hypotes om vad som kommer hända. Det ska även dokumenteras av barnet i form av fotografier, bilder, tabeller med mera. Naturvetenskapen delas in i två undergrupper, levande och icke levande.

Geografi – Maria Montessori menade att vi inte kan nöja oss med att studera delar och detaljer var för sig utan att vi måste presentera alla olika aspekter på världen. I förskolan är jorden utgångspunkten för vårt arbete. Geografi hjälper barnet med sin rumsuppfattning. Med hjälp av olika materiel som globerna och pusselkartorna vidareutvecklas barnets tidigare rumsuppfattning genom att barnet lär sig orientera sig i hela världen. I geografin så finns det något att arbeta med även för de yngre barnen eftersom de flesta materiel börjar med en sensorisk upplevelse. Det gäller att inspirera barnet på många olika sätt inom geografin, så att barnet får många sinnesupplevelser. Alltid när man presenterar en ny materiel utgår man från det som barnet redan kan, det som är känt sen innan.

Historia – Barn utvecklar sin tidsförmåga mycket långsamt och det är först vid 2 ½-3 år som de flesta barn börjar uppleva tid som idag-igår-imorgon. När barnet är 5 år är det säkert på dessa begrepp och gradvis börjar barnet bli mer medvetet om veckans dagar, månader och år. Vi måste hjälpa barnet att utveckla sin tidsuppfattning genom olika aktiviteter. Det är först när barnet har förstått detta som barnet kan förstå att det som hänt för många år sedan faktiskt har hänt. Därför kan man dela upp historian i två steg. Det första steget är aktiviteter som får barnet att utveckla sin tidsuppfattning. Det andra steget är att bli presenterat sådant som handlar om universums, jordens och livets utveckling samt människans roll i universum.